denheligasekten

En lyckans dag..

Systerskapet äro hemkomna från sin färd. Snigelhackaren var i full färd med att raka ett lamm när jag Syster och Den Busiga fann henne. Lyckans ljus sken ner på klippan hon satt på. Vi skyndade oss fram och fåren avlägsnade sig och jag tog upp rakapparaten som Snigelhackaren höll i handen. Mina två systrar drog fram sina egna rakapparater innifrån fårkapporna och med ens började en ritual - Snigelhackaren skulle rakas. Det var ingen vacker syn. Hon slogs och sparkades och ville icke rakas. Till slut, självfallet, stod vi över henne och hon låg blodig och nyrakad vid våra fötter. Till slut lugnade hon sig och kände inre harmoni ty Mårten var mycket belåten med hennes fina hudnära rakning. Hon varo len som en nyrakad katt. Vi begav oss av tillbaks till fårfarmen, självfallet med Snigelhackaren fastbunden på släden för att motverka ett nytt flyktförsök. I timmar färdades vi genom den vinande vindens bittra kyla och den meterhöga snön. Sedan var vi framme. Framme på en tom fårfarm med endast den skadade Getfar. Inga får så långt ögat kunde nå... Vi tog en tyst minut för de arma fåren, ty vi föreställde oss de hemskheter som kunnat hänt dem.

Sedan, helt plötsligt i den vita vinternatten såg vi ett ljus - ett så bländande vitt, bedårande vackert ljus som fick hela systerskapets ögon att tåras. Det var Herren. Mårten uppenbarade sig, så vacker, så enastående mäktig. Och med sig förde han hela fårflocken. Fåren var oskadda! Jag kan icke med ord beskriva glädjen vi alla kände när vi såg detta. Ullen hade dessutom växt ut så fåren var redo för en djup rakning.



Fyra systrar föll ned på knä och visade vår dyrkan till Mårten Herren, och också vår tacksamhet för att han tagit med alla fåren tillbaks till oss. Efter det så avlägsnade Mårten sig, han tog dock med sig två starka friska får för att raka i sin ensamhet senare ikväll. Vi samlade in fåren och gick in och kastade genast nycklarna i bordet, ty en sådan här lycka måtte man visa sin vördnad för. Nycklarna skramlade ljuvligt mot bordsytan, ack vilket ljud, det trängde djupt in i våra själar, och vi kände Mårtens närvaro starkare än någonsin. Sedan snurrade Den Busiga iväg till sängs, hon nynnade lyckligt och jag kände behag ty det arma barnet var så lyckligt. Hackaren började bli sugen på att hacka sniglar, det såg jag på henne. Hon kastade elaka blickar mot sin hackarkniv och tog till sist upp den och gick ut för att hacka ett par sniglar. Syster sa "var hälsad" och gick till sängs precis som Den Busiga.

Jag tog detta tillfälle i akt för att tänka tillbaks på hur denna sekt uppenbarat sig. Det hade varit ett vitt ljus från början - något mycket abstrakt, något jag inte riktigt kunde sätta fingret på. Mitt liv hade varit som en tom grå tunnel, det fanns inget ljus - det fanns ingen Mårten. Sedan träffade jag den heliga E och jag började se världen på ett nytt sätt. Sedan, på den heliga dagen, 16 december 2009 så inträffade det första sektmötet. Jag var med vid födelsen av Mårten - då han övergick från E och blev Mårten. Det äro mitt finaste minne, och en dag jag föralltid skall minnas. Nycklar i bordet, cirkulerandet kring Mårten och plötsligt hade han tagit en del av våra själar! Jag hoppas att han aldrig skall lämna mig ty han är det jag lever för. Jag hoppas sannerligen att han icke heller skall anta en ny form ty om jag får säga det så är Mårten en bättre Herre är den heliga E.

Jag hoppas du aldrig försvinner, Mårten!

Kärleken visar jag dig, Herre. Var hälsad..

Denna dag har ristats in i vårt minne och skall aldrig glömmas. Denna dag fann jag balans i själen tack vare er systrar och Mårten.



Du skriver mycket innerliget och vackert käre sektledaren. Mårten må vara stolt.

Var Hälsad..

var med och delta i veckans blogg hos mig. där har du även chansen att vinna en söt topp ifrån H&M (värde 149kr) kom ihåg att du inte förlorar någonting på att delta!



direktlänk hittar du här: http://idabarck.blogg.se/2010/february/veckans-blogg-v6.html



lycka till & ta hand om dig ♥

jätte fin heder! :) gjort den själv ?

Sannorligen vackra ord. Mina ögon tåras när jag läser dessa rader. Jag är så lycklig för att Snigelhackaren äro tillbaka i vår närvaro. Denna dag skall aldrig glömas



Var hälsad..