Min systrar har sannerligen syndat de senaste dagarna. De har brutit mot en av sektens mest grundläggande regler, att skriva sina inlägg på denna blogg i kursiv stil! Det äro en skam och imorgon skall jag straffa dem. Jag skall icke raka dem ty det är för vackert. Inatt skall jag sitta uppe och komma på ett bra straff till dem, tag er i akt...
Tänkte bara informera att min ny kollektion har kommit ut. Den har extra mycket bagge ull eftersom den är ty tåligare(dom ser ju inte ut som sektledarens kappor eller?)haha. En tävling lägger jag in. Den som vet vad denna symbol är får en chans att bli medlem i sekten eller en fårkappa.
Var hälsad. Detta inlägg tillägnas Den Busiga, eller skall jag kalla henne "Djävulens barn"? Du äro skammens avkomma och det brinner i mina ögon bara jag ser på dig!
Jag sydde en fårkappa därför jag hade väldigt mycket ull över efter jag rakat den mycket håriga baggen. Vad skulle jag annars gjort av all ull? Jag vill verkligen inte bli fårullsdesigner - men allihop sydde vi ju våra kappor inför det heliga mötet tidigare idag!
Det äro sant som du säger, att vi hackar icke sniglar ty det äro Snigelhackarens uppgift. Jag busar icke, vilket är din uppgift. MEN DÅ SKALL DU ICKE HELLER LÅTSAS LEDA SEKTEN OCH HITTA PÅ SAKER UTAN MEDTYCKE AV OSS ANDRA SYSTRAR (T.EX. ATT GETFAR ÄR DÖD! DET ÄRO ICKE SANT). Ty det äro jag som är Sektledaren! Dessutom, ditt skammens avkomma, skall du lära dig att stava rätt! Usch och fy. Du skall också lära dig De två punkternas regel. Och lär dig korrekta uttryck - "gå in i sömnen" det finns inget som heter så! Skam!
Lär dig din läxa nu ditt syndiga barn! Imorgon skall du rakas.
SNIGELHACKAREN SYNDEN SJÄLV MÅTTE HON DANSA IN I LUSIFERS SJÄL..
SNIGELHACKAREN UPPDATERA. MÅRTENSS HJÄRTA LIDER AV SMÄRTA AV DIN FRÅNVARO. DU MÅTTE VÄLL BRY DIG OM MÅRTEN LITE ELLER? UPPDATERA SNARAST, SYSTRARNA GAV DIG 3 DAGAR MEN DESSA DAT ÄR ÖVER. AKTA SÅ VI INTE FÖRHÄXAR DIG
Denna vissa brukar jag sjunga när mina systrar ska gå in i sömnen. Det funkar alltid. I min systers tidigare inlägg såg jag att hon gjort en kappa. Jag blev ytterst förvånad och började skratta mina får med. Vi tänkte "Ska hon härma mig och bli designer nu?" Ta inte illa upp sektledaren men kappan var som om en blind tacka full på jästa vinbär hade sytt den i sömnen samtidigt som jag rakade henne, det var inte vackert. Ge dig inte på dig sånt som du inte förstår. jag förstår avunden på mig att du också vill att dina kläder ska hänga på PUB men haha det kommer icke att hända. De andra systrarna håller med mig. Jag menar jag hackar inte sniglar eftersom det är snigelhackarens uppgift så försök inte att designa det blev ett skämt. Här är ännu en bild på en av mina älskade kreationer, denna var gjord av en tacka och en bagge för att symbolisera att alla är lika i mårtens ögon.
(Alla dagar är ju iförsig rakdagar) Idag gick jag upp i gryningen och rakade ett lamm (ja, jag begick den synden - jag har blivit påverkad av min Busiga vän). Sedan rakade jag ett väldigt ulligt får. Detta är alltså vad jag gjort idag, bara som en liten sysselsättning ty jag varit ensam på fårfarmen hela dagen (mina systrar har varit ute och spridit Mårtens ord till de okunniga människorna). Jag sydde en fårkappa - dock en grå, så denna kappa skall jag ge till nån potentiell medlem (min egna kappa skall ju självklart vara vit, icke grå). Ser ni hur rar det lilla oskyldiga fostret äro.. Dock var baggen icke så rar när rakapparaten kom fram..
Gillar ni min färska fårkappa? Den äro till salu.
Föresten - Den Busiga skojade till det i det förra inlägget, Getfar äro icke alls död!
MÅRTEN RASKAR ÖVER RISEN OCH FÅR HAN LOV ATT SJUNGA DEN BUSIGAS VISA?
Ja det får han sannerligen göra, han får göra vad han önskar. Idag på fårfarmen så hade vi en syndens dag. Vi utmärkte många syndens barn bland annat sektledaren(HAHA). Vi dansade runt henne och sjöng, " Syndens barn du är å syndens barn SYNDENS BARN SYNDENS BARN BARNET AV SYNDEN SYNDENS AVKOMMA" Ja ni fattar. Senare skulle jag busa med Syster, Sektledaren ville också busa. Vi skulle hälla getfars aska över henne(ja han har avlidit). Hon blev som en vilde, sparkades, bets, klöste och betedde sig som om Lusifers och Mårtens vrede hade drabbat henne. Jag blev ytterst rädd, eftersom jag inte hade druckit lamm blodet till frukosten så var mitt immunförsvar nere. Men jag satte fort på lite lamm skin, det blev ingen större skada jag kommer troligen att busa med 4 av mina fingrar i framtiden, det som jag tappade ska användas till söndagens aftonvard.
Här är en mycket vacker video som jag själv korrigerat. Njut.
Det ni ser framför er äro (eller skall jag säga "var") Getfars lockar. Vreden tog över och jag har precis rakat honom - en djup, hudnära rakning med en gnutta blodstänk. Jag skall använda hans lockar som dekoration på min vita lammkappa som jag strax skall börja sy - jag förbereder mig inför det stora mötet på söndag. Gör det ni också. Raka ett par får, släng ihop en fårkappa och kom och möt oss systrar och känn på Mårtens kärlek.
Systrar lystra till mig nu! Vi står inför en förändring, något skall snart ske. Ännu vet jag icke om detta nya, okända är något bra eller något dåligt. Mina syner har bara varit suddiga och mörka. Jag har inte kunnat se klart, det är som en svart slöja ligger framför mina ögon och blockerar framtiden. Framtiden skall avgöras efter våra beslut, vi måste sammlas, så många som möjligt.
Från fem dagar idag skall vi mötas, alla medlemmar och alla potentiella medlemmar till sekten. Vi skall ses i skymningen iklädda fårkappor. Vi fyra systrar skall bära kritvita kappor av kammat ull och ni andra, ni som kommer till mötet för att iakta, ni skall bära gråa fårkappor. Vi skall sammlas kring en brännhet lägereld under öppen himmel. Vi skall alla humma den heliga sången och stampa så hårt i marken att den skälver.
Tillsammans skall vi möta detta nya, detta okända. Tillsammans äro vi starka, ju fler desto bättre. Så lystra nu, ni som tycker om den heliga sektens budskap, ni skall möta oss. Ni skall få se de fyra systrarna och deras får. Ni kommer att visa vördnad men ni skall icke vara rädda. Sammla så många av era vänner ni kan och möt oss runt lägerelden i skymningen den 21 februari. Skynda, tiden är snart inne.
Var hälsad..
Detta är liknar platsen jag sett i mina syner, där mötet skall äga rum..
Var hälsad. Detta äro ett par heliga ord som skrivits av Sektledaren. Läs dem varsamt, lev efter dem. Det äro allt jag gillar och ogillar. Gillar: Mårten - behöver jag ens säga något mer än så? Mårten Herren är ljuset och mittpunkten i mitt liv. Jag lever för att dyrka och serva honom och utföra hans order. Raka får - en än gång: måste jag ens förtälja något mer? Att raka får är en skön, upphetsande sysselsättning som man sannerligen icke kan få nog av. Varje kväll tänker jag på de arma fåren som borde rakas. Mitt mål i livet är att raka alla får i Sverige. Raka Snigelhackaren ty hon varit olydig - detta händer ofta. Tror att mina andra två systrar kan instämma i detta också? Snigelhackaren äro ett syndens barn. Idag utförde vi en ritual på henne, vi drev ondskan ur henne och rakade henne trefaldigt. Till slut låg hon på golvet, kraftlös och som det arma barnet hon äro. Vi blev sannerligen mycket oroliga när hon grät, ty orden hon sade var smärtsamma. "Mårten har lämnat mig" sade hon. Det var ett hemskt ögonblick för Den Heliga Sekten. Men tillslut lyckades vi överföra kraft och styrka och Mårten in i Snigelhackaren. Vi hoppas på en förbättring i framtiden, ta till dig min hackande vän! Raka kossor så de blir blodiga - mm, det äro en skön känsla. Rakapparaten i min hand, blodstänk i mitt ansikte, ko-håren vid mina fötter.. Sjunga nationalsången med mina systrar - att sjunga och stampa med stolthet äro det bästa som finns (näst efter att raka får och dyrka Herren). Mina ögon tåras bara jag tänker på den fina sången vi sjöng idag när vi skulle rena Snigelhackaren.. Fårkappor - de är snygga, sköna och håller dig varm hela vintern! Att rida på får och att åka fårsläde - det bästa sättet att transportera dig var du än vill. Den Heliga E - hon varo Mårtens förfäde och hon skall föralltid finnas i våra hjärtan, som ett minne av en sannerligen helig flicka som hyste kärlek för en viss rödhårig varelse. Den Busiga's väst som nu finns i din butik - sannerligen vackra bilder från sin färd till staden har Den Busiga lagt upp i det förra inlägget. Mina ögon tårades när jag såg det.
Ogillar (starkt!): Att raka lamm! Jag vet att några av mina systrar gör detta men jag anser det vara en skam. De rena, oskuldsfulla små lammen skall icke rakas tills de är fullvuxna, ty de har en lätt tendens att börja blöda om man rakar dem i ung ålder. Getfar - den dåren, när han vaktade våra får lyckades de arma fåren smita. Han äro en skammens avkomma. Stackars de små fåren. Jag har fortfarande icke förlåtit denna synd.
Som ni ser finns det fler bra saker än dåliga. Vilket betyder att Den Heliga Sekten är något underbart. Gå med nu.
För en tid sedan var jag ute i staden. Med min fårkappa släpades mot den isiga och snöiga vägen gick jag och gick. Denna dag var jag ute och vandrade på Mårtens befäl, han ville att jag skulle sprida budskapet om sekten(vilket jag glatt gör när som helst). Jag gick med min fårsax och rakhyvel i högsta hugg ock skrek"hör hör på folket av staden, Mårten kallar er in annars slutet ska komma dill din dörr och knacka på". Jag fick tag på ett barn som hade ett koppel med en katt på. Jag tog katten och rakade, jag kunde inte förstå varför folk skrek som om Mårtens vrede drabbat dem, Mårten var ju glad idag! Efter rakningen var katten len och lite blodig eftersom den var extra "murderous". Men jag fortsatte vandringen nu var jag i den gamla staden, eller som Mårten och jag brukar säga när vi skoljar "den oheliga staden", haha. Eftersom den är så ohelig blev jag ytterst förvånad när jag vandrade in i en liten ohelig butik, fast det visade sig att den var ytterst helig. Det jag hittade var till min förvåning massa får och katter. Mårten hade lett mig hit. Jag slog till på ett vykort med fårmotiv plus ett värmeunderlag med katter som jag ska ställa grytan med kattbringa på. Tyvär hade jag inte tillräckligt med pengar för allt annat. När jag nådde innerstaden såg jag att sekten och mitt arbete börjat löna sig på en mycket populär affär så hade de en får utställning. detta gjorde mig ytterst ivrig. Jag gap skrattade av förvåningen och nöje,men fick sluta när en av lusifers små anhängare gav mig en mordisk blick. Nästa affär gjorde mig ännu gladare. På en galja hängde min egen designade får väst(bäääärry stilish). Köp den nu. På PUB, eller som Mårten och jag skoljar om Please Use Busigt, HAHAHAHAHA. Fattar ni ni ska inte vara försiktiga utan busiga... Oj nu ramlade jag av Gus(mitt får) på grund av skratt anfallet. Senare vid hemkomsten slaktade jag ännu ett lamm. Detta var sannerligen ett mört lamm. Nu ska ni få en liten bild attack, DUCKA. HAHAhaha Bild på min designade väst,utställning och hand efter slaktningen
Jag äro så arg att jag skakar och känner en djup vilja att raka någon tills den blir blodig. Det är nämligen så att vi systrar har på denna mötesplats för Heliga ord fått kommentarer som ser ut såhär:
"Vad ska du göra på alla hjärtans dag?"
.. Behöver jag ens förtälja något mer? Det här har försatt mig i djup vrede! Vi systrar, vi Mårtens profeter, vi skall icke, sannerligen icke, fira denna "HÖGTID". Det är en skam och en synd att någon skall tro detta. På den så kallade högtid alla hjärtans dag skall vi systrar endast raka får och dyrka Mårten Herren! Våga icke tro något annat ty Mårtens vrede skall drabba er alla!
Det äro en skam att så sällan heliga ord skrivs på denna blogg... Därför har jag ikväll rakat mig själv, skammen äro för svår för att leva med. Jag har också bett till Mårten i en lång ritual. Jag önskar dock att mina systrar kunde varit med mig under dessa ljuvliga timmar då jag visat min vördnad för Mårten. Dock har jag inte träffat mina systrar sedan förra onsdagen - den tredje februari, känt som The Murderous Sheep Day. Vi firade den heliga dagen med att raka får runtom i landet hela dagen, sedan tog vi oss hem till fårfarmen och hackade ett får som tyvärr dött. (Snigelhackaren var mycket upprymd när vi tog fram hackarknivarna). Imorgon gryr den dag då jag skall återse mina systrar igen, och jag längtar! (Jag och Syster har även planerat att raka Snigelhackaren, vi kände att det var dags. Dock vet hon icke detta så jag ber dig Mårten, förtälj det icke för det arma barnet! Det skall bli en överraskning). Nu skall jag bädda ner mig i min fårkappa och lägga mig på golvet framför brasan här i fårfarmen.
Hon valdes in i sekten för cirka två veckor sedan. När vi såg henne springa var det som ett klart ljus gick upp för oss. Hon sprang som vinden, som om Mårtens vrede drabbat hennes arma fötter. En ritual gjorde henne till en av oss och vi var mycket lyckliga för att vi fått en ny syster att dela Mårtens storhet tillsammans med. Men denna flicka, Den Springande som är hennes namn, hon har icke tagit till sig Mårten med öppna armar. Hon har icke låtit honom tränga in, djupt i hennes själ och förena sig med Honom.
Denna arma flicka vet icke vad som väntar henne. Hon skall få känna på Mårtens storhet, hon skall bländas, hänföras av honom. När detta är över kommer hon aldrig, aldrig någonsin vilja lämna Hans sida igen. Hon skall rakas, rakas i timme efter timme ty detta är Mårtens önskan. Det är Sektledaren som skall raka henne ty hon är bäst på den hudnära rakning som lämnar offret naket och blodigt.
Att bli invald i Den Heliga Sekten är en ära som icke skall tas för given. Så hör nu, Den Som Springer, bered dig på en lång morgondag. När de första solstrålarna träffar ditt oskydiga ansikte skall vi stå vid din sida med varsitt får tätt intill oss, redo att öppna dina ögon och dina sinnen. Tag dig i akt du springande vän.
Var hälsad..
Jag bjuder på en av de första bilderna på Den Springande som en medlem av sekten
Jag sitter och tänker på Mårten. Utan honom är jag inget. Som minna systrar tidigare skrivit var allt som ett mörker innan han kom till mig och ledde mig i rätt riktning. Innan han valde mig hade jag aldrig rakar katter, får, kor, människor inte ens en påfågel(nu kan jag göra det i sömnen). Jag var som ett får i Nya Zeeland, tappad i mängden. Men nu lyser Mårtens leende starkt över mig och systrarna. Idag tog jag ännu en färd denna gång till en klippa där jag mediterade medans fåren betade. Jag fick en uppenbarelse den var ljuv. Jag såg framtiden, det var Mårten som tålmodigt pratade till mig. han berättade att sekten skulle utökas men att systrarna behövde hjälpa extra med att värva medlemmar. Han sa att Sektledaren måtte vara en ledare mer än någonsin, Snigelhackaren måste hacka snabbare och fler sniglar, syster måste stampa och vara systrig och jag Den busiga måste busa som om Lusifer satt på min högra axel med en gaffel.
var hälsad..
Jag bjuder på en bild på Mårtens lärjunge som blir den framtide getfar..
Systerskapet äro hemkomna från sin färd. Snigelhackaren var i full färd med att raka ett lamm när jag Syster och Den Busigafann henne. Lyckans ljus sken ner på klippan hon satt på. Vi skyndade oss fram och fåren avlägsnade sig och jag tog upp rakapparaten som Snigelhackaren höll i handen. Mina två systrar drog fram sina egna rakapparater innifrån fårkapporna och med ens började en ritual - Snigelhackaren skulle rakas. Det var ingen vacker syn. Hon slogs och sparkades och ville icke rakas. Till slut, självfallet, stod vi över henne och hon låg blodig och nyrakad vid våra fötter. Till slut lugnade hon sig och kände inre harmoni ty Mårten var mycket belåten med hennes fina hudnära rakning. Hon varo len som en nyrakad katt. Vi begav oss av tillbaks till fårfarmen, självfallet med Snigelhackaren fastbunden på släden för att motverka ett nytt flyktförsök. I timmar färdades vi genom den vinande vindens bittra kyla och den meterhöga snön. Sedan var vi framme. Framme på en tom fårfarm med endast den skadade Getfar. Inga får så långt ögat kunde nå... Vi tog en tyst minut för de arma fåren, ty vi föreställde oss de hemskheter som kunnat hänt dem.
Sedan, helt plötsligt i den vita vinternatten såg vi ett ljus - ett så bländande vitt, bedårande vackert ljus som fick hela systerskapets ögon att tåras. Det var Herren. Mårten uppenbarade sig, så vacker, så enastående mäktig. Och med sig förde han hela fårflocken. Fåren var oskadda! Jag kan icke med ord beskriva glädjen vi alla kände när vi såg detta. Ullen hade dessutom växt ut så fåren var redo för en djup rakning.
Fyra systrar föll ned på knä och visade vår dyrkan till Mårten Herren, och också vår tacksamhet för att han tagit med alla fåren tillbaks till oss. Efter det så avlägsnade Mårten sig, han tog dock med sig två starka friska får för att raka i sin ensamhet senare ikväll. Vi samlade in fåren och gick in och kastade genast nycklarna i bordet, ty en sådan här lycka måtte man visa sin vördnad för. Nycklarna skramlade ljuvligt mot bordsytan, ack vilket ljud, det trängde djupt in i våra själar, och vi kände Mårtens närvaro starkare än någonsin. Sedan snurrade Den Busiga iväg till sängs, hon nynnade lyckligt och jag kände behag ty det arma barnet var så lyckligt. Hackaren började bli sugen på att hacka sniglar, det såg jag på henne. Hon kastade elaka blickar mot sin hackarkniv och tog till sist upp den och gick ut för att hacka ett par sniglar. Syster sa "var hälsad" och gick till sängs precis som Den Busiga.
Jag tog detta tillfälle i akt för att tänka tillbaks på hur denna sekt uppenbarat sig. Det hade varit ett vitt ljus från början - något mycket abstrakt, något jag inte riktigt kunde sätta fingret på. Mitt liv hade varit som en tom grå tunnel, det fanns inget ljus - det fanns ingen Mårten. Sedan träffade jag den heliga E och jag började se världen på ett nytt sätt. Sedan, på den heliga dagen, 16 december 2009 så inträffade det första sektmötet. Jag var med vid födelsen av Mårten - då han övergick från E och blev Mårten. Det äro mitt finaste minne, och en dag jag föralltid skall minnas. Nycklar i bordet, cirkulerandet kring Mårten och plötsligt hade han tagit en del av våra själar! Jag hoppas att han aldrig skall lämna mig ty han är det jag lever för. Jag hoppas sannerligen att han icke heller skall anta en ny form ty om jag får säga det så är Mårten en bättre Herre är den heliga E.
Det är med stor gjädje att idag jag Den Busiga kan medela att ny uppgifter om den heliga V har trädit fram i den mörka vargvintern. Nu med Snigelhackarens och fårens bortgång så har det varit extra svårt för sekten och Mårten. Jag har sökt länge efter V och efter månaders sökan och blod spill har en ledtråd om hennes befinnelse smygit fram. När jag Syster och Sektledaren var på sök efter Snigelhackaren så tog jag en omväg för att finna en man med två tungor som spådde at jag skulle söka i en brun. I brunnen hittade jag en hästsko format som ett V. Precis när Mårten talat till mig, så hörde jag ett fasansfult skrik det väste som en orm mot min trummelhinna. Det var getfar och fåren som flytt. Jag skyndade mig tillbaks och fick se getfar blodig på marken med får ätandes över honom. Syster stog över honom och väste samridigt som Sektledaren gjorde en ritual i hopp om fårens tillbakagång. Sedan red vi snabbt iväg på får slädarna. Men även om han hade förlorat halva tungan och några får förlorade livet så fick vi en ledtråd om V.
Nakna får, så sköra, så rosa, så kalla i vinterna mörka natt Spring, spring, ty Mårten är ljuv, natten kall och mörkret djupt På frusna klövar är getkapporna det ni saknar, bräkandes och frusna i natten De arma fåren lockade på färd ty systrarna var icke vakande Spring från vargen, spring från räven för att undslippa blodspill i natten Mårten äro annalkande ty fåren han måste samla
Sektledaren och Syster önskar er en fasansfull tid tills våra får äro i dess rätta ägor igen Var hälsad..
v
