Sekten lever fortfarande..
Sekten lever vidare, vi har varit på vallfärd till Mårten för lite själslig rening. Nu är vi tillbaks på fårfarmen.
Sektledaren, Den Busiga och Snigelhackaren sjunger här sånger för er glädje, om de saker vi älskar mest.
Får, Mårten, Ull, Lamm, Raka katter, Hyvla ögon, hacka sniglar, fårfarm, Getfar, mixa ögon, raka kossor, murderous cat day, murderous sheep day, Black Sheep, rara lamm, Australien, 130 miljoner får, Den rara V, Den heliga E, Sektledaren, Syster, Den Busiga, Snigelhackaren, tjocka får, mjuka fårrumpor, hudnära rakning, rakapparat, blod, död, sekt, nunna, fårjuice, fårsläde, fårkappa, fårrock, fårfoster, Mårtensdal, syndens barn, skammens avkomma, Lucifer, ritualer, eld, offer, sköra lamm, spring på lätta klövar, vreden tar över, bestraffning, getkappor, nakna och ljusrosa, nycklar i bordet, avrycktna naglar, herren.
Den andra sången äro en ny sång sjungen av Sektledaren och Snigelhackaren.
Bää bää rara lamm, har du blivit rakad?
Ja ja kära Mårten jag har säcken full, med ull
Fårkappa åt Busig, och fårrock åt Hack
och två par strumpor åt Sekledarn och Syster
Fårlåtelse från en brääkande vän..
En snigelplockning som kom att bli ett mysterium..
Getfar som vi alla trodde var död. Ack han lever knappt ty han legat i en kista nergrävd i fårhagen. Jag fann honom igår när jag var på min första snigelplockning för sesongen. Jag hade just plockat en tjock, fyllig och kolsvart mördarsnigel ty jag hörde ett dovt oväsen en bit bort. Mårtens vrede började sakta men säker fylla min kropp ty jag hade blivit avbruten under denna viktiga snigelplockning och jag började tänkta ut hur jag skulle straffa den som störde mig. Hudnära rakning, hackning i högsta tempo, strimling av tunga och hyvling av ögon var ytterst få tankar som flöt omkring i mitt huvud medan jag med bestämda steg gick i riktning mot oväsendet. När jag närmade mig ljudet insåg jag att det inte var någon som ville störa mig. Sedan hörde jag en röst från ovan, Mårtens röst. Han förtäljde en förskräkligt grym historia som Den Busiga hade en stor roll i. Jag blev chockad när jag hörde meningen "Lusifer har tagit över Den Busigas själ och hon har grävt ner getfar under jorden i en kista", så chockad att jag nästan tvivlade på Hans ord, men endast syndare tvivlar på Herrens ord och jag har redan syndat nog så därför följde jag Mårtens vilja och började gräva där ljudet kom ifrån.
Mårtens historia var lika sann som att jag kan hacka sextioåtta sniglar på en minut, alltså helt sann.
I en träkista djupt nergrävd i vår fårhage låg getfar. Det var en förskräcklig syn må jag säga, skrumpen och mager, blek och svag, torr av törst och blå av köld var han. Jag sprang till huset och hämtade en fårsläde och på den drog jag och våra starkaste får getfar i en sånn fart att blod rann från fårens klövar när vi var framme vid fårfarmen. Där badade Syster getfar medan jag hackade en kryddig snigelsoppa åt honom. Sektledaren försökte leta reda på Den Busiga, eller skall vi numera kalla henne Lusifer? Den Bustiga hittades dock inte denna kväll och hon är fortfarande saknad. Men när vi hittar henne väntar en hudnära rakning och en ritual med friska och goda vibbar som borde räcka för att driva iväg denna stygga varelse hon har sittandes på axlen.
Getfar mår bra nu må jag meddela men jag, Syster och Sektledaren har tillsammans med Mårten ett mysterium att lösa. Varför ville vår Busiga vän egentligen göra sig av med getfar?
Var Häslad..
